Konsumenter lockas lätt av självpromoterande påståenden på livsmedelsförpackningar. Hur ska vi tolka dessa lockande uttalanden i reklam och på förpackningar? Här granskar vi representativa påståenden för att analysera deras underliggande budskap och avslöja produktens sanna egenskaper.Påstående 1: ”Inga konserveringsmedel tillsatta” Även om detta utesluter konserveringsmedel, utesluter det inte andra livsmedelstillsatser. Antioxidanter, aromämnen, färgämnen, färgförstärkare, smakförstärkare och liknande ämnen kan fortfarande förekomma. Med andra ord garanterar frånvaron av konserveringsmedel inte ett ”helt naturligt” tillstånd.
Många livsmedel kräver naturligtvis inga konserveringsmedel, till exempel konserver, produkter med extremt högt salt- eller sockerinnehåll och exceptionellt torra produkter som snabbnudlar eller torkade nudlar. Konserver eliminerar bakterier och sporer helt genom sterilisering och försegling, vilket förhindrar yttre kontaminering. Utan vatten kan bakterier inte föröka sig, medan höga salt- och sockernivåer fungerar som naturliga konserveringsmedel.
Ett alltför högt salt- och sockerinnehåll kan dock vara värre än konserveringsmedel. Hälsoriskerna med för mycket salt överväger långt de som kommer från spår av konserveringsmedel. Till exempel har såser, pastor och pickles som påstår sig vara ”konserveringsmedelsfria” ofta en intensivt salt smak, ibland med tillsatt socker för att dölja smaken. Därför bör ”konserveringsmedelsfritt” inte vara den främsta anledningen för konsumenter att prioritera en produkt.
Påstående 2: ”Inga artificiella färgämnen”
Detta indikerar att färgämnen fortfarande finns, men att de inte är syntetiska utan utvinns från naturliga råvaror. Exempel på detta är karotenoid-extrakt, monascus-pigment och lackrött – färgämnen som härrör från naturliga livsmedel.
För de flesta konsumenter är naturliga färgämnen mer betryggande. Extraktionsprocessen kan dock lämna spår av organiska lösningsmedel.Så länge de uppfyller relevanta produktstandarder behöver detta inte vara något att oroa sig för. Problemet uppstår när produktens intensiva färg kommer från dessa färgämnen, vilket innebär att ingredienserna i sig inte är helt ”naturliga”.
Tänk på de röda eller gröna ”fruktjuicer” som ofta finns i stormarknader, som ser koncentrerade ut och har tydliga fruktbilder på förpackningen. Vid en närmare titt på ingrediensförteckningen upptäcker man dock att de bara innehåller cirka 20 % äkta fruktjuice.Detta innebär att 80 % av innehållet består av en blandning av vatten, socker, aromer, färgämnen, förtjockningsmedel och andra tillsatser. Även om naturliga färgämnen används, vilseleder detta fortfarande konsumenterna att tro att produkten är mer koncentrerad än 100 % fruktjuice.
Påstående 3: ”Ingen tillsatt sackaros”
Detta påstående förekommer ofta på stärkelsebaserade produkter, kex och bakverk. På förpackningarna står det ”ingen tillsatt sackaros”, vilket betyder att de inte innehåller vanligt vitt socker. Äldre personer, diabetiker och personer med fetma är särskilt mottagliga för sådana påståenden. I själva verket är detta en betydande fallgrop.
Sackaros är långt ifrån den enda ingrediensen som snabbt kan höja blodsockernivån. Raffinerade stärkelser får redan blodsockret att stiga i betydande takt, medan stärkelsebaserade produkter som dextrin, maltodextrin, maltsirap, glukossirap och högfruktoshaltig majssirap överträffar sackaros i detta avseende. Dessa ingredienser förekommer ofta i produkter märkta med "sackarosfri".För diabetiker är det knappast bättre att välja dessa alternativ än att äta vanligt ris.
Näringsmässigt sett är ”sockerfritt” inte liktydigt med högre näringsinnehåll. Utan tillsatt sackaros, vad fyller då volymen? Främst stärkelse, dextrin, fetter och oljor – ingredienser som inte erbjuder några andra fördelar än att ge energi och höja blodsockret.Problemet ligger i den illusion de ofta skapar om att vara ”premium” eller ”näringsrika”. Påstående 4: ”MSG-fri” Västerländska produkter marknadsförs ofta som ”MSG-fria”, som om mononatriumglutamat vore en plåga. En liten minoritet av individer är dock känsliga för natriumglutamatet i MSG och upplever biverkningar.Därför har många så kallade MSG-fria produkter dykt upp. Men många experter varnar för att ”MSG-fritt” inte är detsamma som att det inte finns något mononatriumglutamat alls, och det garanterar inte heller att artificiella smakförstärkare inte finns i produkten.